Egentid-2013 års modeord. Så känns det ibland. Det pratas väldigt mycket om hur viktigt det är för oss vuxna att ha egentid. Både med varandra och var för sig. Det pratas väldig mycket föräldrar sinsemellan också om att man vill ha barnvakt hit och dit. Att lämna bort sina barn titt som tätt verkar vara mycket vanligare idag än för bara ett par år sedan. Fester och andra tillställningar och till och med resor är tillfällen då barnen kan vara hos barnvakt och det verkar som fler och fler väljer att faktiskt skaffa barnvakt vid alla dessa.
Det som förbryllar mig mest av allt är att man nästan förväntas göra det. Har ens barn inte sovit borta någon gång när hen är ett halvt år höjs det lite på ögonbrynen. Vadå, har ni aldrig lämnat bort henne? Du menar att ni inte haft någon egentid på sex månader??
Det är så kort period de är så små. För mig är det ingen uppoffring att vara med mitt barn 24 timmar om dygnet. Klart det är jobbigt ibland men då får man väl bita ihop eller så finns det oftast en pappa som kan avlasta en stund.
Jag tror verkligen inte vi får tryggare och mer självständiga barn genom att lämna bort dem tidigt och ofta, snarare tvärtom.
Förr i tiden, då menar jag för bara kanske tio år sedan hade man med sig barnen överallt. De var en del av en och en självklarhet att ta med. Man skulle aldrig någonsin kunna tänka sig att resa iväg utan dem. Barnen var trygga och fick lära sig bete sig i alla situationer. Barn som aldrig får vara med någonstans kan ju inte heller veta hur de ska vara.
Som att åka och handla till exempel. Många föräldrar menar att deras barn tycker det är så tråkigt att följa med till affären och handlingen går så mycket smidigare utan dem. Men barnen kan väl inte bara få göra roliga saker. Ibland är livet lite tråkigt och dessutom är det väl lärorikt att få se hur det går till i vardagliga situationer.
Vi var på föräldramöte häromdagen då jag hade med mig vår minsta, på snart 7 månader. Två föräldrar frågade om jag bara kunde få barnvakt till den stora. När jag svarade att jag visst kunde det men att jag fortfarande ammar henne och att hon är väldigt mammig höjdes det på ögonbrynen igen. Ammar du fortfarande?
Hade någon frågat mig när Elsa var liten hade jag säkert tyckt det var konstigt att ha en sjumåmånaders som knappt åt någon mat. Men nytt barn, andra förutsättningar.
Jag tror att barnen blir tryggare genom att man är mer med dem. Genom att inte lämna bort dem för tidigt. Många har kanske inte något val på grund av jobb eller att man är ensamstående och då är det väl jättebra om man kan lämna till någon som de är trygg med.
Men bara för att gå på någon fest eller liknande verkar högst onödigt tycker jag. Samtidigt förstår jag och respekterar om man väljer att ha en fest barnfri.
Men jag tänker att det är så oerhört kort tid barnen är så små och tids nog kommer det tillfällen då man kan berätta för dem vart de ska och varför. Elsa är snart fyra och många gånger väljer hon själv att hon hellre vill vara hos mormor och morfar eller farmor eller någon annan. Men små bebisar kan inte göra det valet. De behöver närheten av sin pappa eller mamma.
Och att åka en vecka på semester utan sina barn tycker jag verkar jättetråkigt. Vi vill väl uppleva med dem och den resa som inte passar sig för barn har vi förhoppningsvis gott om tid att göra när de tycker att mamma och pappa är pinsamma och hellre vill vara hemma med kompisar.
Nej, vi har iallafall inte skaffat barn bara för att lämna bort dem och egentid får vi gott om när barnen blivit ett par år äldre.
- Posted using BlogPress from my iPhone
